Minska riskerna

mars15diverse 020

Ett äpple om dagen håller inte alla sjukdomar borta – men det är en bra början på ett friskt liv.

Grunden för en god hälsa – länge i livet – är som alltid att leva sunt och friskt, vara fysiskt och psykiskt aktiv, äta och dricka nyttigt, vara rökfri, stressfri och lagom tung. På så sätt kan man försöka undvika att bli sjuk genom att undvika riskerna för att bli sjuk – så mycket och så gott man kan. Det är det som är själva poängen med förebyggande, nämligen att:

  • Öka chanserna för hälsa 
  • Minska riskerna för sjukdom

”Det är bättre att förebygga än att bota” brukar man säga. Det gäller alla sjukdomar. Och det gäller i än högre grad för njursvikt, eftersom kronisk njursvikt än så länge inte går att bota.

Det är också bättre att upptäcka de första tecknen på ökad risk för sjukdom så tidigt så att sjukdomen kan stoppas – innan den riktigt fått fäste. Det gäller till exempel hjärt-kärlsjukdom, njursvikt och diabetes, sjukdomar som på olika sätt hänger ihop. Klarar man av att minska riskerna för en av dessa tre, då minskar också riskerna för de andra två.

Symptom är inget att lita på

SymptomtestEtt av problemen med förebyggande är att många sjukdomar länge inte ger några som helst symtom. Man kan till exempel ha förstadier till diabetes, måttligt högt blodtryck och begynnande njursvikt – utan att veta om det och trots att man känner sig fullt frisk.

Symtom på dessa sjukdomar är alltså inget att lita på. När symtomen kommer är sjukdomarna vanligtvis ganska långt framskridna. De första tecknen på njursvikt kan vara en tilltagande trötthet, minskad aptit eller lätt illamående. När dessa symtom blir riktigt påtagliga har man redan förlorat betydligt mer än hälften av sin njurfunktion.

Det är alltså när man känner sig helt frisk och inte har några symtom, som man bör ta initiativet att gå på regelbundna kontroller av bl a sin njurfunktion. Syftet är att tidigt upptäcka, tidigt behandla och därmed förhoppningsvis förebygga att sjukdomen får fäste och tar fart. När symtomen kommer, då är möjligheterna att förebygga sämre eller borta.

Vissa har en ökad risk

Vissa människor kan ha en ökad risk att drabbas av njursvikt. Har man ett eller flera av följande sjukdomstillstånd är det viktigt att man genomgår regelbundna hälsokontroller.

  • Långvarig diabetes kan leda till njursvikt. Men ett väl kontrollerat blodsocker skyddar njurarna och minskar på så sätt risken för komplikationen njursvikt. Ungefär en tredjedel av alla som har njursvikt har också diabetes.
  • Högt blodtryck. Långvarigt och okontrollerat högt blodtryck utgör en ökad risk för både njursvikt och hjärt-kärlsjukdom. Men, ett välbehandlat och kontrollerat blodtryck minskar den risken.
  • Kraftigt överviktiga har ökad risk att få diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom – och därmed ökad risk också för njursvikt.
  • Viktigaste riskfaktorer för åderförkalkning är ärftlig benägenhet, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och rökning.
  • Rökare har ökad risk att få en lång rad sjukdomar, däribland njursvikt.
  • Äldre kan ha mer eller mindre nedsatt njurfunktion, som en ”naturlig” del av åldrandet. Men äldre (över 50 år) har också en ökad risk att drabbas av högt blodtryck, åderförkalkning och njursjukdom. De flesta njursjuka är i 60 – 70-årsåldern.

Människor som har njursvikt, diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar i familjen har en ökad risk för njursvikt. Vissa njursjukdomar är ärftliga.

De allra första tecknen

Det allra tidigaste tecknet på en ökad risk för både njursvikt och hjärt-kärlsjukdom är när mängden av proteinet albumin i urinen ökar. Det kan man upptäcka genom ett enkelt urinprov och sådana prov tas mer eller mindre regelmässigt vid diabetes och vid högt blodtryck.

När man har en ökad mängd albumin i urinen vid upprepade provtagningar anses det tyda på att en sjukdomsprocess är på gång. Det kan då finnas anledning att kartlägga, kontrollera och göra någonting åt övriga riskfaktorer för att minska den samlade risken för att bli sjuk.

Att albumin över huvud taget läcker ut i urinen tyder på att väggarna i de minsta blodkärlen har börjat bli skadade av någon anledning. Det kan vara till exempel av en allmän inflammation, högt blodtryck och förhöjt blodsocker (vilket i sin tur tyder på diabetes eller förstadier till diabetes).

Vid andra sjukdomar kan det första tecknet vara till exempel blod i urinen. Dock, vid samtidig allvarlig åderförkalkning finns ibland inget protein i urinen alls.

Undersökningar

Vid läkarbesök och vid hälsokontroller tas ofta både blod- och urinprover. Här är några av de vanligaste undersökningarna:

  • Protein i urinen. Det enklaste sättet att ta reda på om det finns protein i urinen är med en provsticka. Den doppas i urinen och ändrar färg beroende på mängden protein. Det finns också provstickor för att mer specifikt få en indikation på mängden albumin.För att få ett exakt mått på mängden albumin används på mottagningen ett speciellt instrument, som med en droppe urin ger ett exakt svar inom ett par minuter. Alternativt skickas urinprovet till ett laboratorium. Om provet upprepade gånger visar förhöjda värden är detta till hjälp för läkaren vid bedömningen av om det finns en risk för begynnande eller framtida njurproblem och om ytterligare utredningar behöver göras.
  • Blodtrycket tas vanligen efter en stunds vila och i sittande ställning. Ett (för) högt blodtryck är en viktig bakomliggande faktor för både njursvikt och hjärt-kärlsjukdom. En liten andel av patienter med högt blodtryck utvecklar njursvikt, medan nästan alla patienter med njursvikt får högt blodtryck.
  • Blodsocker. Om blodsockret är högre än normalt kan det tyda på att man har eller är på väg att få diabetes, det som tidigare också kallades sockersjuka. Många människor har de första tecknen på diabetes – utan att veta om det – eftersom sjukdomen i början inte ger några påtagliga symtom. En av komplikationerna vid långvarig diabetes är att man kan få njursvikt.
  • Vikten och midjemåttet. Övervikt och fetma ökar riskerna för bl a diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Speciellt riskfyllt anses bukfettet vara, varför man vid hälsokontroller också mäter midjemåttet och ibland även stussmåttet och maghöjden. Övervikt är också en av riskfaktorerna för njursvikt.
  • Blodprovet ger också svar på hur mycket slaggprodukter, som finns kvar i blodet och som alltså inte har renats i njurarna. ”Kreatinin” är en sådan slaggprodukt från omsättningen av protein i kroppen. Mängden kreatinin används som ett mått på njurarnas reningsförmåga. Ökad mängd tyder på nedsatt njurfunktion.
  • Blodfetter, bl a kolesterol, mäts också genom blodprovet och mängderna av både det ”goda” och det ”onda” kolesterolet redovisas bland provsvaren.

Tidig behandling

Vad gör man då, om och när det visar sig att man har tidiga tecken på ökad risk genom ”onormala” värden på proverna? I synnerhet om man samtidigt tillhör någon eller flera av riskgrupperna?

Ja, det beror ju på, det bestäms av hur den samlade bilden ser ut och den bedömningen måste din läkare göra. Men här är några vanliga och på många sätt självklara exempel:

  • SankBlodtryckHar man redan diabetes eller om proverna tyder på att man håller på att få diabetes, då måste blodsockervärdena hållas under strikt kontroll, t ex med medicinering, ökad fysisk aktivitet, minskad vikt, ändrade kostvanor. Två tredjedelar av dem som har diabetes klarar av att undvika njursvikt.
  • Har man högt blodtryck bör det sänkas, t ex med hjälp av ökad fysisk aktivitet, minskad övervikt, mindre salt i maten, medicinering och andra åtgärder. Vid njursjukdom bör målet vara ett blodtryck på 140/90 eller lägre.Vissa mediciner för att sänka blodtrycket (ACE-hämmare och ARB) har också effekt på mängden albumin i urinen och har därför en dubbel och speciellt skyddande effekt för njurarna.
  • Är man kraftigt överviktig bör man sträva efter att gå ner i vikt. Målet bör vara ett BMI på 20 – 25. Hur du räknar ut ditt eget BMI får du reda på i handboken ”Bromsa”.Ett midjemått om högst 94 cm för män och 80 cm för kvinnor rekommenderas. Starkt ökad sjukdomsrisk har män med ett midjemått på mer än 102 cm och kvinnor med ett midjemått på mer än 88 cm.
  • Om du är rökare ska du göra allt du kan för att bli rökfri. Det är aldrig för sent att sluta röka. Det är den förändring i en människas liv, som har den i särklass mest positiva effekten för hälsan.
  • Regelbunden fysisk aktivitet har en lång rad positiva, sjukdomsförebyggande effekter, bland annat på blodtrycket, på vikten, på skelettet och på välbefinnandet.

Det hänger på dig själv

Det mesta av det som nämnts i detta avsnitt hänger på dig själv – från initiativet att regelbundet testa din hälsa (fast du känner dig frisk) till att göra fysisk träning till en god vana.

Resultaten av testerna ger läkaren ett underlag för att bedöma vilka risker du löper för att utveckla sjukdom. Onormala provsvar kan leda till att läkaren ger dig recept på läkemedel och/eller rekommenderar dig hälsofrämjande förändringar av såväl din kost som dina levnadsvanor.

Sen är det upp till dig själv. Chansen för att kroppen och njurarna ska hålla både länge och väl är betydligt större när du sköter dem bra.

FRÅGA VAD VÅRDEN KAN GÖRA FÖR DIG.
Men först som sist:
FRÅGA VAD DU SJÄLV KAN GÖRA FÖR DIG!

VadKanJagGora
VadKan2
VadKan3

 

Till toppen på sidan